Konsten att åka buss

Jag har åkt mycket buss i mina dagar. Jag har åkt bussar som jag har varit glad att jag kommit levande ur bussen. Jag har varit inlåst i en buss. Jag har sett människor och saker släpa efter bussen(fastnat i dörren). Jag har upplevt glada och sura chaufförer. Jag har blivit pistol hotad på en buss. (pistolen var ett finger). Ja berättelserna är oändliga.

Men att åka buss i Finland är nog lustigt också. Tänk var allvarsamma resor som görs. Alla sitter och stirrar ut genom fönstret eller ner i golvet. DEN FARLIGA ÖGONKONTAKTEN för att inte tala om kroppskontakt. Hur många gånger har jag fått höra suckar när jag satt mig på en tom plats. Det känns liksom bättre att sitta på något vis och det är väl därför bänkarna finns där? Att sätta väskorna på bänken så att ingen annan kommer och i misstag sätter sig bredvid. Hörlurarna i öronen så att man inte skall behöva säga något...här tar det lustiga slut.. utlänningarna..jag skäms för hur illa vi finländare beter oss mot den som inte är av samma hudfärg. Mina öron har fått höra mycket och sett mycket.

Idag satt två utländska kvinnor och diskuterade. En äldre dam sätter fingrarna i öronen. Någon "skrynklar" med näsan..och ingen sätter sig bredvid utan står och trängs i gången.

Att åka buss är ingen konst. Det är att stiga på bussen, ge plats och stiga ut. Ack va svårt det kan vara.

Jag har också åkt buss utan fönster.