April

Dags och uppdatera bloggen..
Här ligger jag med århundradets förkylning och april vädret visar sin bästa sida utanför fönstret. Jag har slutit mig i tre dagar och skaffat mig ett duktigt skavsår kring näsan. Känner mig inte det minsta samarbetsvillig med världen för tillfället. Förra söndagen tog jag fram cykeln och hela 45 km hann jag cykla före den brutala förkylningen. Idag känns det som om en ny cykeldag aldrig kommer min väg.

Annars då?

Har gjort nya tatueringar.
Besökt Stockholm. Blev sjuk på resan.
Jobbat.
Anmält mig till kilometrikisa. Insåg när jag gjorde det att det kommer att bli tufft att vinna den i år, men jag ska försöka.
Köpt skor.
Inte fastat.
Håller på med aphotoadayapril på instagram.

Har haft en medelmåttlig vinter/vår som inte kommer att gå till världshistorien.

Mera någon annan dag.

Det får bli en bild av Rainbow eftersom jag inte har andra bilder på den här datorn.

2014

Utan att ursäkta mig för att jag inte uppdaterat bloggen ger jag mig in på en resumé av mitt år.

Januari

I Januari bytte jag jobb. Plötsligt var jag tillbaka på den arbetsplats som höll på att ta livet av mig 1½ år tidigare. Det kändes konstigt med nygamla arbetsuppgifter. Det kändes konstigt att fara på jobb när andra hade ledigt, det kändes konstigt att inte hålla andakter med gänget på ålderdomshemmet och det kändes konstigt att plötsligt vara "chef" igen. Men det tog sig..

Bild från Brändö och det gråa vädret i Januari. 

och så här såg jag ut. Selfie.com

Februari/Mars 

Har inget minne av dessa månader. Jobbade på och försökte vänja mig i min nya roll på jobbet. Minns att jag var på läger på sportlovet och att det kändes som höstlov.

Märthas vänddagshälsning. Inga andra bilder från varken Februari/Mars 

 April

I April blev det ljusare. Tror jag. I alla fall fira vi påsk i Ekenäs och Märtha med familj besökte Pampas.

Märtha och faster 

Påskmiddag på terassen med mammas släkt. 

Maj

I Maj börja jag cykla. Jag kan inte säga att cykling har kommit högt upp på min lista av motionsformer tidigare men år 2014 var det annnat. Jag gick med i tävlingen kilometrikisa med jobbet och mitt mål var 1500 km på cykel och en första plats i tävlingen. Insåg ganska fort att jag behövde en ny cykel och min älskling kom in i bilden. 

Den röda faran och jag avverkade några 100 km i det kalla Maj vädret. 

Juni 

I juni vill jag minnas att det var fruktansvärt varmt och och fruktansvärt kallt. Jag gjorde mig av en hel massa blommor på gården och en hel massa skit från klädskåpen.

Vita stenar och få krukor it is. Mina kunskaper i trädgårdsskötsel sträcker sig just så här långt.

Juli 

I juli var det varmt och det var läger som gällde.

Vi börja vår semester med hundvaktande. Gentlemannen hade egen reseväska. 

I Juli drack vi guld dricka..

Vi simma varje kväll 

Vi skratta i mängder på en halvfärdig gård

Vi sjöng mässmelodier 

Vi åkte båt 

Vi titta på den solande hunden 

Vi titta på den livliga hunden på torpet 

Augusti

I augusti fortsatte semestern och jag förgyllde min nacke med en fjäril.

2015 och det kommer färg i tatueringen

September

I september försökte jag febrilt få tillbaka mina missade cykelkilometrar i juli (läger) och augusti (semester) Det blev 112 cykeldagar, 2025 km och en andra plats i tävlingen. I september var det både 3 års och 1 års kalas.

En cykelselfie 

Ett åringen Märtha 

Middag med familjen  

Lägergårdslivet började i september 

Ett svagt bakintresse föddes och dog.

 Oktober och November

Inget spännande har hänt under hösten. Mest har jag varit på jobb.

En vink från unggudstjänst 

Med entusiasm gick jag inför det nya arbetsåret 

Vi tog en selfie med Gunnar som gick i pension. Här kan man se mina kolleger som gör jobbet värt att återvända till mången gång. 

 December

I december hade jag en del ledigt. Och jag fick fira jul med hela tjocka släkten.

Julgubben hälsar på Märtha(som inte alls var rädd) 

Vi åt julmiddagen ute på terassen 

och via västvalln går vi nu in i år 2015 

Inne och Ute

Det kändes konstigt att äta mat vid köksbordet idag. Hela sommaren har vi ätit alla våra måltider utomhus men idag kändes det som om det var dags att flytta in. Det bästa med sommaren är just att få vara utomhus utan den där förbaskade rocken. Jag hatar rockar och nu går vi mot jacktiden. Urk.

Jag har förvånats över att folk är så lite ute på gården. Här i vårt hus kommer man och luftar sig i några minuter. Jag vet att alla österbottningar befinner sig i någon liten stuga hela sommaren men det här gäller året om. Jag promenarar och cyklar varje dag men jag ser knappt någon där ute. Ibland klipper någon gräsmattan. Kanske det bara har varit för varmt.

Sen ser jag ingen annan som är promenera heller. Jag är säkert helt out när jag idkar så enformig och gammaldags motion.

Snart har jag cyklat de där 1500km som var mitt mål under tiden jag är med i kilometrikisa. Det är ännu över 1 månad kvar i tävlingen så jag tror jag satsar på 2000km.

Annars är det måndag och feelisen är därefter. Måndagar är bara tröga dagar.

Kanske en skobild piggar upp humöret

Flowers in Molpeland. (Day 3)

Vi äger en systemkamera men den använder jag oförskämt sällan. Hur mycket finare skulle inte mina bilder bli. Nu tar jag foton med min tfn eftersom den nästan alltid är med. I helgen var vi till Molpe för att frossa, lyssna på åskan som befann sig över Vasa och för att bada bastu. Jag har inga gröna fingrar så jag får bara beundra dom som har. Och jag lovar att om jag ska ha nya blommor på gårdin ska det vara liljor. Här lite bilder från Molpe land: 

Liljona. 

C:s moster liljor

Ohh

Regnvåta liljor 

Stugon och värdfolke 

Ån

Kallor är också fina..den här bilden  får man om man googlar kallor. 

Tankar i Maj

Finns det något bättre än varma vårkvällar. Nu har ju Maj månad inte varit värst varm men idag har det varit olidligt på terassen. Kanske berodde det på att jag bakade i 3 timmar före min utevistelse. Nu på kvällskvisten är det betydligt skönare och det känns great att igen kunna sitta ute till långt in på natten.

Jag har inte så mycket att komma med när det gäller Maj. En vecka kvar. Mycket jobb och parentesbesök.

Maj har definitivt varit en cykelmånad. Nästan 300km har jag avverkat på cykel och då är det ju en vecka kvar. Med min nya cykel åker jag hur långt som helst.

Maj månads highs and lows får vi väl ta nästa vecka eller månad..

Nya skor.

Möten. (we call it the swedish trea) 

Ny röd cykel 

Små experiment

Ifjol när jag undervisa historia tänkte jag ofta vad bra det var att få bort barnen från arbetet (okej man skulle väl nog vara riktigt kokko om man skicka sitt barn på arbete idag. Då pratar vi Finland här.) och en 8 timmars arbetsdag. På 8 timmar hinner man slita mycket på sin kropp om man har ett kroppsligt arbete. På 8 timmar hinner man inte ibland förebereda allting man behöver förbereda om man har ett sådant jobb. Har man dessutom en överdrivet hög arbetsmoral (endast extremt hög feber håller en hemma) så kan det bli problem. Då kan det hända att både hälsa och familj kommer i andra hand. Sen blir det stopp och man måste fundera om. Nu har  inte jag haft någon allvarlig sjukdom eller något som satt stopp för mina 12 timmars dagar. Jag har fått medicin till min diabetes (typ 2) och behöver leva ett hälsosammare liv.

Nu experimenterar jag med att skriva upp hur långe jag jobbar och gör upp följande veckas arbete färdigt på fredagen. Är smått lycklig om detta fungerar i en vecka helst.

Sen kom jag att tänka på att jag egentligen inte borde klaga över något. Det finns människor som arbetar äckligt långa dagar inlåsta i en fabrik så att jag ska kunna gå omkring i ett billigt klädesplagg. Jag kan ju inte heller vara säker på att det är en "glad" 10 åringen som gjort mina kläder.

Sen kan man ju fundera över om 8 timmars dagar är det ultimata för oss. Man levde ju i tiden att det är mannen som går på jobb när man införde 8 timmars dagen. Men det tar vi en annan gång för nu kallar den friska luften.

Simhallen 2 ggr i veckan-Check. Grått väder-Check. Snö-Check. 

Veckan alla dagar har uppgifter 

Om man har en liten post it lapp som föredragningslista kanske alla kan jobba normalt då? 

I Buss You

För en tid sedan stannade en bil när jag stod och väntade på bussen, kvinnan i bilen fundera om jag vill ha skjuts till en butik i stan. Eftersom jag blev så paff tackade jag nej. Jag står hellre och fryser på busshållplatsen och trängs i bussen. Sen har man ju alltid lärt sig att inte åka med främmande människor. Jag anser att flere människor borde åka buss. Jag tänker på alla ensam resenärer jag ser i bilkaoset på morgonen och eftermiddagen. Sku man bara inte kunna bunta ihop dem i en bil eller en buss. (Här kan jag tillägga att man från min mans arbete ibland far med många bilar fast man ska till samma ställe och äta lunch, så det kanske inte går)

Jag åker hellre buss än tar bilen till stan. Kanske för att jag tycker det där med fickparkering är lite knepigt och så har jag aldrig småpengar på mig.

Här i Vasa kanske det inte finns så mycket att se på när man rullar iväg (och för att vara riktigt ärlig så susar man fram i express fart ibland så man hinner inte se något). På Manhattan var det förstås annat..:) Där åka vi en del buss eftersom mitt metro kort inte alltid fungerade. Oj vad mycket att se på. Störde mig inte alls att sitta där och krypa fram i snigelfart medan mannen hellre hoppade ur bussen och gick den sista biten. Bästa sättet är att hoppa på en lokalbuss och åka runt och titta på allt och alla. Det gör vi alltid när vi är utomlands.

Det var min kärlek till bussar det.

och när jag riktigt tänker efter så älskar jag inte "express" bussen mellan Åbo och Vasa. Lokalbuss sak de va :)

Ingen dyr turistbuss. En lokalbuss. 

Ensam jul

Mannen vandrade in genom dörren och julfriden infann sig. Den här julen kommer vi att fira ensamma. Helt frivilligt har vi valt att tacka nej till alla inbjudningar vi har fått för att vara för oss själva över julen. Vi kommer inte att bojkotta julen utan bara njuta av att ha ledigt och inte behöva stressa från plats till plats. I nästa år kör vi en släktjul igen. Om något år kanske vi behöver en ensam jul igen. Den kan vara bra för själen tror jag.

Men vi har valt detta och jag som vanligt kan inte låta bli att skicka en varm tanke till alla dom som inte valt att vara ensamma över julen. En varm tanke till dem som julen för med sig tråkiga minnen och för den som inte har "råd" med julen.

Själv känner jag angst över två saker för tillfället:

1. Julskinkan..som odlas för min skull. Den lilla nasse som tvingas bli stor så snabbt och hamna på mitt julbord.

2. Att jag inte kan baka rulltårta. What's up liksom.

Vi lånar en bild från kokaihp.se..eftersom min inte blev så vacker 

Kort, kortare, kortast

Hade tänkt bege mig ut på en julkortsutdelningsrunda denna helg. Hade ju tänkt att snön skulle ligga vit över marken och att kölden skulle bita i kinden. Nu är det snorpappret som biter i kinden och regnet som smattrar på fönsterbrädet. Inga kort denna helg. Ingen motion denna helg eller på en hel vecka. Vad jag väntar på en promenad och på ett simhallsbesök. 

Nu blir dagarna kortare igen. Men hold on tänker någon. Längre blir ju dagarna. Jag byter jobb och kommer att befinna mig på arbete på kvällarna. Kommer inte att märka att det ljusnar. På våren var jag förvånad över att Mars kvällarna var ljusa. Det hade jag inte lagt märke till. 

Torde ha släppt ur mig 112 inlägg detta år. Det här inlägget är knappast kortast( get it). Jag känner att jag klarar av 120 inlägg för år 2013. Kanske en liten utmaning så här den sista veckan i året kan vara på plats. 

Nu ska jag göra julstjärnor..

Domkyrkan i Helsinki. Har inget med inlägget att göra.
Måste nu ha en bild bara. 

December dilemmat

Det var ett tag sedan jag skrev något i bloggen. Det känns som om november månad varit duktigt konstig månad. Jag har tränat som en idiot (i mina mått mätt) Jag har legat i  simhallen, hängt på gym och zumbat my brains out. Jag har suttit på café med studiekamraten som mitteallt dök upp i stan och stannade för 8 veckor. Det känns ännu overkligt att vi faktiskt har kunnat ta en kaffe i veckan eller två. Jag har inte fått det jobb jag ville ha och trots att jag trodde att jag skulle gå under så tassar jag på ytan ännu. Jag har plockat fram julen redan i november. Jag har cyklat till jobbet hela november månad. Jag har inte haft tid att skriva i bloggen och jag har inte läst en blogg på två veckor. Fy skam :).

Helgen spenderades i Helsingfors hos brodern och hos The sounds på Tavastia.

Dilemmat för denna månad är förstås min köpfasta. Den är inne på månad nr 6 och ännu är jag med i gamet. Jag får inte köpa kläder eller skor åt mig själv. (Har inte köpt något i oktober/november alls) sko saldot står fortfarande på 34 euro. Torde jag nu alltså inte köpa några julklappar? Jag som just älskar att köpa/göra julklappar. Åt andra sidan tror jag att alla skulle må bättre av lite julfasta.

November bilderna var lite dystra:

Träning 

Ollis med Greta och Jeffrey 

Försökte posa på Ollis. I äkta teini anda

Hade benvärmare och långkalsonger på jobbet. 

Var på julfest 

Fira självständighet med Märtha och company 

Bror laga en goder lasagne